Bön och protest

Observera

Denna text publicerades första gången den 26 september, 2020. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Att klimatförändringarna redan nu drabbar människor och områden hårt är ingen nyhet, och därför når berättelserna om detta inte tillräckligt ofta våra nyhetssidor. Det här har pågått en lång tid och det kommer att fortsätta så. Därför behöver vi gång på gång höja rösten för att uppmärksamma orättvisorna och ropa efter det som ofta samlas i begreppet Klimaträttvisa.

På fredagen den 25 september var det en global klimatstrejk, utlyst av Fridays for future. Fokus var just MAPA, Most affected People and Areas. Eftersom vi lever mitt i en pandemi har vanliga demonstrationer som samlar många varit svåra att genomföra, istället har många mindre aktioner genomförts runt om i världen. Också i Sverige var det manifestationer runt om i många av våra kommuner.

Preachers For Future

I Stockholm var vi en grupp pastorer, präster och diakoner – Preachers for future – som samlades till bön utanför Storkyrkan i Gamla Stan. Efter bönen gick vi tillsammans till Riksdagshuset och stod en stund i tystnad i den anrika gången mellan husen. Sedan sjöng vi ”Härlig är jorden”. Orden i den välkända psalmen ekade mellan stenvalven, med smak av både allvar och hopp. Vi fick uppmuntran att fortsätta stå upp för rättvisa och kärlek till medmänniskan och hela skapelsen. Bön och arbete hör samman och är viktiga uttryck för tillit och hopp i vår tid.

Bön för klimatet

Tack Gud, för solen, jorden, luften och havet. Detta livssammanhang, långt större än vad vi förstår, som en spegelbild av dig själv. Skönt och gåtfullt, skört och stark på en och samma gång. Lika nära och beroende som vi är av varandra, lika nära och beroende är vi av det myller av liv som samspelar med oss under solen, i jorden, luften och i havet. Nu ber vi, Gud, att vetskapen om att det är så, skulle drabba oss på nytt och återskapa vår förundran och kärlek till allt det du skapat. För livet skull. För allas vår skull. För solens, jordens, luftens och havets skull.  Alla: Gud – kom till vår räddning!

Så hör vi, Gud, hur din skapelse ropar, som den ropar som är hotad till livet. Hur den kämpar, som den som kippar efter andan för att få luft. Gud, vi hör hur det knakar i de stora isarna. Vi hör hur nya öknar håller andan i väntan på regnet som dröjer. Vi hör dånet från bränderna som drar fram och ödelägger allt i sin väg. Herre, förbarma dig över oss i en tid då klimatet skenar och jorden far illa!
Alla: Gud – kom till vår räddning!

Nu ber vi, Gud, för oss själva.  Sanningen är att vi på många sätt är på väg att tappa taget om det som sker. Möt oss då känslan smyger sig på att vi är förlorade. Då mer än en funderar över vad vi kan göra och om det betyder nåt det vi gör. Då tvivlet smyger sig på att det vi tänker att vi kan göra är för lite och för sent. Vi ber, Gud, om den beslutsamhet som gör att vi idag finner det meningsfullt att bygga hus och bo i dem. Plantera träd i gott hopp om att få äta frukten från dem.
Alla: Gud – kom till vår räddning!

Vi ber, Gud, för människor som mer än oss drabbas av översvämningar, bränder som drar fram, isar som smälter och öknar som breder ut sig, för människor som drabbas av uteblivna regn. Vi ber, Gud, för människor som bokstavligt lever från en dag till en annan, kanske bara från morgon till kväll. För föräldrar som ser sina barn dö av förorenat vatten eller alldeles för lite att äta. Vi ber för beslutsfattare att de ska förstå att prioritera redan små resurser så att det kommer alla dessa små till del. Gud, du som vet vad det är att vara liten och hjälplös, förbarma dig över alla dessa vars rop tystnat. De som inte längre orkar ropa. Alla: Gud – kom till vår räddning!

Vi ber Gud, gör det alldeles tydligt för oss att du vill livet. Att du står på livets sida. Att du inte ger upp. Att när vi ber om välsignelse över oss så innesluter du allt det skapade. Tack Gud för att, inför dig, är inget glömt och inget är gömt. Tack för att våra rop om en annan tingens ordning också är ditt rop. Vi ber, Gud, om att våra rop aldrig må tystna. Att våra rop måtte ta sig in i rum där beslut fattas som gäller oss alla. Att våra rop räknas. Även om vi kan tänka att vi kommer med alldeles för lite, så kommer vi med det vi har och är. Vi kommer med en insikt om att behöva ändra på mycket och vi är beredda att göra det. Alla: Gud – kom till vår räddning!

Gud, förbarma dig över oss, när vi vet vad som är rätt och vad vi behöver göra, men ändå inte följer den inre rösten. Gud, förbarma dig över oss och det som gör att vi tvekar! Visa oss din väg så att vi går i rätt riktning. Lägg orden i vår mun, när vi söker efter ord som fortfarande bär på mening. Tvätta våra ögon rena så att vi ser – ogrumlat. Håll våra hjärtan varma och bultande. Gud, förbarma dig över oss! Förbarma dig över oss, dina älskade barn. Förbarma dig över solen, jorden, luften och havet, din älskade skapelse. Alla: Gud – kom till vår räddning!   Amen.

(Bönen är formulerad av Claes-Göran Ydrefors)