Därför sörjer jorden

Blogginlägg av Claes-Göran Ydrefors

”Vad är en rimlig kristen hållning när klimatet skenar och jorden far illa”? Det är med den frågan som Peter Halldorf tar sig an boken Därför sörjer jorden (Silentium förlag 2019). En bok lämplig för samtal i grupp eller meditativ, långsam läsning.

Ett första kapitel om klimathotet med många referenser till forskning. Det andra kapitlet om Kristushoppet med spännande teologiska resonemang som ställer mycket av det vi tänker och tror på sin spets. Detta kapitel har sin utmaning just i att mycket blir nytänkt. Jag tänker att detta i sig är en poäng med boken – att vi måste tänka nytt. Hela klimat- och miljödebatten handlar om det. Vi måste tänka på ett annat sätt och så skapa nya möjligheter och förutsättningar för det vi vet behöver bli gjort.

En existentiell katastrof

Det som gör boken till en viktig läsning är betoningen av miljökatastrofen som en existentiell katastrof. Det vi nu är med om rör vid så många av livets viktiga och alldeles grundläggande aspekter. Som om hela livet är ställt på sin spets och måste förhandlas om. Eller kanske bättre – vi behöver tillbaka till den punkt där allt en gång började, till berättelsen om hur allt gavs sin plats i det skapade och fick sitt värde i relation till annat.  Som en typ av jämvikt.  Kan det vi vet om hur det en gång var, hjälpa oss att fatta nya viktiga beslut om det vi nu är i?

Jag nästan överraskas av hur frankt Halldorf dömer ut den livsstil som fört oss till katastrofens brant: ”Vi måste komma ut ur den kapitalistiska konkurrens- och tillväxtlogiken med dess idé om ständigt ökad konsumtion som måttet på det goda livet eller vägen till att lösa problemet”. Det är så sällan vi hör någon från ett kyrkligt sammanhang formulera det så. Det är i sammanhanget viktigt att det blir sagt och det hjälper oss att förstå hur omvälvande vi behöver tänka.

Återerövrar gamla ord

Jag uppskattar att Halldorf beskriver den situation vi är i med ord och begrepp vi känner från teologin och bibelns berättelser. Vi måste komma dithän att vi talar om det sätt vi lever som ett liv i synd. Vi behöver återerövra gamla ord och se att de hjälper oss att förstå vår tid. Halldorf hänvisar bl.a. till patriarken Bartolomeus som uttryckt att: “När människor… förstör den biologiska mångfalden i Guds skapelse; när människor förödmjukar jordens integritet genom att orsaka klimatförändringar på grund av skövlingen av dess skogar och förstörelsen av våtmarker; när människor förorenar jordens vatten, dess mark, dess luft och dess liv – då är det synd”.

Halldorf gör upp med en gammal from (?) föreställning att själen är viktigare än kroppen och formulerar det som att vi med det sättet att se det har skapat en symbios mellan religion och marknadsfundamentalism. ”Trons reträtt till det inre livet och föreställningen att frälsningen enbart är en personlig historia kräver en nyläsning av de bibliska texterna”. Utmaningen nu är att tänka på ett annat sätt. Läsa Bibeln på ett annat sätt.

Halldorf hänvisar till påven Franciskus som tydligt står upp för tanken att ”ett verkligt ekologiskt förhållningssätt alltid blir ett socialt förhållningssätt”. Det är viktigt att också det blir sagt, då vi så lätt hamnar i ett läge där det ena ställts mot det andra. Vi behöver förstå hur vårt sätt att leva annorlunda kan bidra till att skapa rättfärdiga förutsättningar för alla dom som lever socialt och ekonomiskt utsatta i andra delar av världen. ”Föreningen med Kristus leder alltid till en djupare samhörighet med den lidande mänskligheten och skapelsen. Ingen mänsklig varelses lidande är enbart hennes eget”.

Inbjuder till eftertanke och samtal

Boken inbjuder till att skapa en ny bok med bara kortare citat som en utgångspunkt för dagliga meditationer. Som bara denna enda mening: ”Ett levande hopp slår sig inte till ro, det väcker oro”. Eller denna: ”En alltför välmående kyrka får ett ambivalent förhållande till framtiden”. Nog räcker sådana meningar – en i taget – för att fylla en hel dag med eftertänksamhet.

Halldorfs bok oroar på många sätt. Och det är bokens förtjänst. Boken ställer den viktiga frågan om varför vi är så tröga till förändring trots att vi vet vad som behöver göras? ”Hur gör man när man vet vad som är rätt, men inte följer den inre rösten?”  Det är den typen av frågor som gör boken så bra som utgångspunkt för samtal i mindre sammanhang. Studieförbundet Bilda har utarbetat en enkel studieplan för fyra samlingar.

Claes-Göran Ydrefors

• Dela